ett ljus
Varför tar man inte livet på större allvar? varför skjuter man upp allt stället för att genomföra det innan det är försent.
Han var snart klarutbildad läkare, gifta sig i sommar, 26 år och levde livet... igår natt tog han sitt sista andetag...
Mådde illa på kvällen, gick och la sig, men han vaknade aldrig upp igen...
Livet går så fort, morfar sa till mig ikväll efter att jag fått det berättat... ta hand om dig, du har hela ditt liv framför dig. Han har så rätt, men samtidigt är livet så skrämmande, man vet aldrig vad som väntar en bakom hörnet.
Detta har gjort att alla minnen från förra året knackar på min dörr och vill smyga sig in i mitt huvud, jag vet precis hur hans lagkamrater i fotbollslaget känner sig idag, jag och hela åker fick uppleva detta i fjol.
Mina tankar går till de anhöriga.
R.I.P
Sjuuuk...
Jag blir som en kille när jag blir sjuk, det blir så otroligt synd om mig, och vill gärna få allas uppmärksamhet och sen känns det som att man nästan dööör... precis som när karlar är sjuka :)
Lite smått febrig och kass mage ligger jag i sängen, har gjort det hela dagen... sandra - min hjälte kom förbi med cola, som hon gjorde iordning till mig, avslagen! thats what friends are for!!
Denna torsdag skulle jag egentligen varit i väse på min praktik men att min handledare tyckte jag skulle stanna hemma, hon är mycket klok.
idag har jag nog sett allt som finns på youtube... allt ifrån spöken till skrattande bäbisar, och inslag av gamla 90-tals musikvideos... typ S.O.A.P - this is how we party och SheBang - romeo, även roliga klipp från värdelösa dokusåpor... vart tog mitt liv vägen??
Men nu då? när jag gjort allt? att vara sjuk är nog det tråååkigaste som finns. speciellt när man ser fram emot helgen som jag gör. sandra fyllde år igår - grattis! och på lördag är det födeseldagsfest - 80 talstema!!! jag vill!!
Ingen kan nog bli så sjuk som jag är just nu ;)
Believe...
Livet är vad man gör den till, så är det sagt i alla fall.
Varje dag väntar jag med tålamod, jag är ju så nära, så nära att jag kan känna smaken av det, men varför ska det vara så svårt, men vem sa att det skulle vara enkelt?
Jag kommer fortsätta kämpa, fortsätta med att försöka...
Nu har jag kommit så här långt, det är dumt att sluta nu.
Christina Millian - believer...
been there, done that...
Jag tror min pappa inspirerade mig att börja lyssna på henne, då en gång jag gick igenom hans skivsamling och upptäckte henne. Hon har ett lite mystiskt sound blandat med mycket soul. Den absoluta favorit skivan är "lovers rock". Alla låtar är lugna och harmoniska, kommer ihåg tiden då jag befann mig ofta i skogstorp, utanför eskilstuna, då jag ofta lyssnade på henne för att kunna sova. Musiken är så lugn och vacker.
En låt som jag fastnade för är "Cherrish the day", bara titeln är välkomnande.
http://www.youtube.com/watch?v=9aBAMnIUi8Y&feature=related (videon till låten)
Sophie Runeborg är på väg nu, dock mycket långsamt... Allt har en början, allt har ett slut.
En låt som stämmer in på mig just nu är Anastacia - heavy on my heart.
Lev för dagen, som om den skulle vara den sista.
rep, rep, rep, rep...
På lördag så visar vi upp det vi repat till. På lördag så kommer aula magna fyllas med glädje, sång och musik, även dans... Jag ser fram emot det som fan, första uppträdandet med kören! synd bara att man bor så långt bort från familjen, att dom inte har möjlighet att se, en person som jag verkligen hade velat komma är min morfar.
Minutrarna innan jag bloggar vet jag precis vad som ska skrivas, men när jag väl sätter mig så får jag en sån jävla brain-fart... det blir helt svart... hm, va ska jag nu hitta på då..?
För första gången på universitetet så trivs jag som fan med min studiegrupp, vi blev bundisar redan första dagen, vilket är så otroligt viktigt om man ska kunna arbeta med varandra, nu ska vi gå på bio på onsdag, att se en film, vars bok vi har i kursen. - Flyga drake heter filmen.
Kursen i säg är skööön, nästan bara halvdagar och ledig typ varje fredag... gött mos.
Vissa säger att det är roligt, vissa säger motsatsen, fatta att det gör det hela mycket mer komplicerat än va allt redan är. Men herregud, NU? det tog bara sådär fem år eller nåt? men däremot säger jag inte att det är försent... men vad händer sen då? när musiken slutar spelas? återgå till vardagen?
Brydde du dig verkligen om att du faktiskt sårade mig?
tiden bara går och går...
Men jag orkar inte rabbla upp allt som varit... tänker på nuet istället :)
filmkväll me empo, kollade på den ultimata kärleksfilmen just nu "the holiday" åh, jag känner igen mig sååå i alla roller. Den som haft obesvarad kärlek och blev gång på gång utnyttjad för man va sååå "bra" och man var såå "behövd" på alla sätt och vis. Även tjejen som blev kär i den där killen med två små döttrar... hm... vi får ju inte glömma att jag även är den som fallit för den som inte bor i samma land... hm... been there, done that, way to often! herregud, jag säger då det... kärlek, vad är det? just nu, väldigt komplicerat. Visst, man kan inte rå för vilka man faller för men det måste finnas någon slags känslogräns, eller? det finns även andra gränser man inte får överstiga, som vi alla gång på gång inte tänker på. Man blir egoistisk och självisk, me me me me! Bara jag har det bra, så skiter vi i resten. Men är det bra? - Ja, för stunden, sen är det piss. Kommer så väl ihåg ett stormigt förhållande får några år sedan, det var hur bra som helst, men bara för stunden... sen då? no...
En annan fråga som jag ställt mig mycket den sista tiden. När blir man vuxen? är det när du kommer över en viss ålder? är det när du slutar gymnasiet och börjar jobba? är det när du är pensionär? För i min värld vet jag inte vad ett vuxen eller ska vi kalla det moget beteende är...
- När är man vuxen????
Ny kurs, nya klasskamrater, Nya möjligheter... så är livet i karlstad och på vårat kära universitet.
Och glöm aldrig, solen skiner alltid i karlstad.
"Dont look for Mr. Right, Look for Mr. Right-Now!!!"
