En dag i taget...

... Det sa du till mig. och då börjar förhoppningarna, genom de orden så händer det något i min kropp, en känsla av förhoppningar börjar visa sig. men är det något att se fram emot, eller kommer jag bli sårad, igen?! jag vill ha dig nära, jag vill känna när du håller om mig, ta mig i din famn, känslan du gav mig igår, när du var här på en snabbvisit. du stod och höll om mig, jag ville inte att du skulle åka.
Hur kommer det bli? tar vi en dag i taget?

Imorgon kommer min älskade syster <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0