ciddly

Tänkte att ta detta nu för på lördag blir det nog mer känslosamt! på lördag är det 6 månader sen....

24 maj 2007 är nu ett minne blått, då tog du ditt sista andetag på den plats du älskade mest, fotbollsplan!
Om jag blundar riktigt hårt så kan jag se dig framför mig, med ditt leende och kan fortfarande höra ditt skratt.
Jag kommer fortfarande ihåg dagen som om den var igår, hur hela kroppen stelnar till när orden säger att du inte finns kvar bland oss, att du under en fotbollsmatch segnat på plan. En person som du, med så mycket glädje och så mycket kärlek skulle tas ifrån oss är så otroligt orättvist. Det vi inte förstod var att det fanns en plats, du behövdes mer på, det måste vara så. Det goda går först, sa någon som tröst, men det lindrar inte smärtan i mitt bröst.
då det blir tyst, i mitt rum, är jag säker på att du är med mig.
Jag saknar dig, saknar dig så enormt mycket, ibland gör det så ont!
Du är och kommer förbi min hjälte, min förebild, min vän!


fast man inte ser dig så vet jag att du alltid kommer finnas vid oss, kolla ner på oss från himmelen där du befinner dig. Må änglarna ta hand om dig, min vän.


"Himmelen är oskyldigt blå, som ögon när barnen är små, Att regndroppar faller som tårarna gör... Det rår inte stjärnorna för. Älskling jag vet hur det känns, när broar till tryggheten bränns."