För att du älskar mig.

För alla gånger du stått vid min sida, för alla sanningar du fått mig att se, för all glädje du gett min vardag, för alla fel du gjort till rätt sen, för alla mina drömmar att bli sanna, för all kärlek du fann i mig, kommer jag vara evigt tacksam för, allt har du gjort för att du älskar mig.

jag kommer inte lämna din sida nu.
jag älskar dig.

10-11-30



Tid.

Det sägs att man växer upp med tiden, att alla problem löser sig med tiden. Att om man ger allt lite tid så löser sig allt. Jaha, hur länge ska man vänta då? en minut? ett sekel? eller hela sitt liv?

Är det så att mitt förflutna fått mig hit, till den person jag är idag? jag vet att vi alla har haft våra stunder, men kan man glömma och gå vidare, mår man mycket bättre själv. Varje dag lär vi oss något nytt, med tiden blir vi starkare. Jag glömmer aldrig när min mamma sa att det kommer kännas bättre med tiden, och snart är du iväg på din egna resa genom ditt liv.

Du och jag har förändrats, och ibland kan förändringar vara så himla bra, men vi får inte glömma bort vårat förflutna, för det kommer alltid vara orsaken till att vi äntligen är här, så kolla vart vi står, och alltid tillsammans, och med allt vårat bagage och vad vi gått igenom så står du vid min sida.

Kolla på tiden, vart har du hamnat? och vad har du gått igenom? Kolla på tiden, och se dina drömmar, har de gått i uppfyllelse? Kolla tiden, den bara tickar och ticker, så vad väntar vi på?
Tiden är vad vi har.




complicated!

Du är verkligen inte lätt att älska, nej! Varför måste allt med dig vara så komplicerat? måste du göra det så himla svårt att bara älska dig, jag hatar det. För ibland så förstår jag dig, och ibland förstår jag dig inte alls, ibland älskar jag dig, och ibland står jag inte ut med dig. ibland fångar jag dig, ibland hinner du dra din väg. Ibland kan jag läsa dig, ibland tänker jag bara, vilket blad är jag på nu då??

Jag vet inte riktigt om jag klarar detta själv, alla problem som är i ditt huvud, och jag kan inte vara någon annan som du vill att jag ska vara, Du tog något perfekt och målade det rött, smärtans färg.
Ingen sympati, när du stänger ut alla du känner men bakom alla lögner ser jag sanningen som du inte visar.



förlåt mig, men jag kan inte sluta älska dig.

känns fortfarande som första natten tillsammans, första kyss, och allt... men blir det bättre? eller står vi kvar på samma ställe? vi kommer hela tiden närmare, men inte så pass nära att hålla kvar känslorna vid liv.
Du är fortfarande nummer ett, och jag kan fortfarande känna lukten av dig på min kudde.
jag minns allt, jag minns dig.
snälla förlåt mig, jag vet inte vad jag ska göra. snälla förlåt mig men jag kan inte sluta älska dig. snälla förlåt mig, att jag behöver dig som jag gör.
varje ord jag säger är sanning....

drömmar förhoppningar om en till chans. jag har letat efter svar. kanske hittar en annan väg... och om jag väljer en annan väg, kommer jag finna det jag söker? någonting, någonstans, en lång väg framför mig, men ett mål måste jag ha i sikte. jag vill gå vidare, och bli starkare!


RSS 2.0