helg, nöjes, tenta, funderingar...

det blir aldrig som man tänkt sig, varför? Jag hade verkligen gjort planer för denna helg, jag har då inte gjort något av det. Jo, lite men inte i den mängd som det var tänkt från början. Nu sitter jag här ensam, men två katter som sover på mitt köksbord och har ångest för helgens "inte gjorda" saker... fan, att man är så duktig på att vara efterklok.

Var på nöjes igår, trevligt måste jag säga, Men herregud vilken vacker karl jag såg i baren, jobbade som bartender, oj oj oj, han fick mig att bli knäsvag! jag menar det verkligen! han var så extremt vacker! Inte snygg eller söt eller läcker, utan mycket vacker! Efter kvällen blev det efterfest på Campus, jag skulle få låna Karins soffa och sova på, vi var väl hemma hos henne runt 07.00 på morgonen, och det resulterade i extrem trötthet idag ;) satt och spelade Wii hos magnus hela natten, första gången jag hör talas om Wii, så det var roande... är så trött på alla som spelar Guitar Hero, orsaken är den att ALLA spelar det... eller kollar på scrubs. Om man spelar G.H. och kollar på Scrubs, då är man student :)

Jag vet inte vad jag ska göra, när man försöker sitt bästa att bli förstådd på ett bra sätt, jag vill så gärna hjälpa till med att det är lönlöst. En starkare personlighet måste komma in i livet, för att reda ut allt oklart. Behöver jag hjälp? eller är det den svaga individen? eller måste jag få hjälp av någon för att på så sätt hjälpa den svaga?
Jag orkar inte se på när en individ går under och ingen gör något åt saken.

Tenta imorn, herrejävlar... det är det jag kan säga so far....

Jag är fortfarande mycket förälskad i Daniel Breitholtz, en kärlek som är för övrigt besvarad (kanske bara i mitt huvud, vad vet jag, bagateller)

Han skrev i en artikel om kärleken, och jag kom på mig själv sitta med huvudet på snedden och säga tyst till mig själv "naahhh"... kolla in hans blogg på allears.se


Citat från tidningen:

"Hur ser du på kärlek?

- Den dagen jag gifter mig är det för evigt. Jag kommer aldrig att vika från min hustrus sida. När man hittar den man ska dela sitt liv med så är det en livskamrat, en pakt som man sluter för livet. Jag vill inte bli som alla andra. Men hittills går det inte så bra, eftersom jag är 29 år och tvärsingel." - Daniel Breitholtz


Om du var i mina skor, hur hade du reagerat? vad hade du gjort?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0